onsdag 31 mars 2010

Livskraftnytt april 2010


Det mesta i dagens samhälle ska gå fort och tillvaron snurrar ofta på i ett högt tempo. Varför är det så bråttom? Vad är det vi springer till och vad är det vi samtidigt då springer ifrån?

När man tänker efter så borde ju tiden egentligen vara vår bästa vän. Det är ju sekunderna, minuterna, timmarna, dagarna, månaderna och åren som skapar vårt liv. För att öka kvalitén på upplevelsetiden kan vi behöva välja och prisa långsamhetens lov ibland. Stanna upp och vara i det vi är. Låta saker och ting ta sin tid och samtidigt njuta av det som sker i stunden.

Mer om detta kan du läsa i månadens Livskraftnytt som du kan hitta på http://www.livskraftnytt.blogspot.com/ eller på inspirationssidan på http://www.livskraftcoaching.se/

tisdag 30 mars 2010

Klimatsmart mat





Vad vi äter påverkar inte bara oss själva, utan också framtiden för våra barn och barnbarn. Maten står för 30% av utsläppen som hotar vår miljö. Så genom att handla och äta smart kan vi vara delaktiga i att skapa en bättre värld och är samtidigt rädda både om klimatet, miljön och vår egen hälsa.

* Ta hem maten klimatsmart:Den största andelen utsläpp av växthusgaser sker när vi fraktar hem maten från affären till oss. Inte när maten kommer till affären. Så planera inköpen noga så att bilresorna blir färre, eller ta cykel eller "dra-maten-kärra" om affären ligger nära. Änvänd också tygkassar, pappåsar eller backar att frakta hem maten i istället för plastkassar.


* Släng inte mat i onödan: Vi slänger cirka en fjärdedel av det vi handlar, så genom att bara ta vara på maten sparar vi koldioxid. Gör en veckoplanering så att du tillagar det du handlar och använd rester till matlåda, frys in eller gör nya rätter.

* Minska på köttet: Det är klimatsmart att äta det vegetabiliska proteinet direkt istället för att gå omvägen via djuren. För att producera ett kilo kött krävs 10 kilo vegetabiliskt foder till djuret. Köttproduktionen bidrar både till övergödning och växthuseffeken, speciellt idisslande djur släpper ut mycket metan.

* Minska på minusmaten: 40% av vårt matkonto går till mat utan näring som kakor, chips, läsk, godis m.m. Dessa varor är dyrköpta både för plånboken, hälsan och miljön eftersom de är hårt förädlade, förpackade och transporterade.


* Ät efter säsong och köp närproducerat: Transporterna minskar och det blir större variation på matsedeln.

* Välj ekologiskt: Här besparar vi miljön resurskrävande konstgödel och själva slipper vi äta bekämpningsmedel. Som extra bonus får vi näringstätare produkter som mår bra.


* Välj rätt sorts kött: Gris och kyckling (svenskt och helst ekologiskt) släpper ut mindre växthusgaser än nötdjur. När/om du väljer oxkött välj naturbeteskött/ekologiskt. Även vilt, frigående lamm, struts och kalkon är förhållandevis klimatsmarta alternativ. Köp även miljömärkt fisk (MSC eller kravmärkt).

* Tillaga energisnålt: Använd vattenkokare, ha alltid lock på kastrullerna, laga mycket när ugnen ändå är igång, utnyttja eftervärmen.

* Slopa flaskvattnet: Drick kranvatten.



måndag 29 mars 2010

Själens intelligens

Att utveckla själens intelligens kan handla om att öva sig i att reflektera över livets mening och människans potential. Fundera på gott och ont, frihet och ansvar och de förutsättning och möjligheter som utmärker vår existens.

Här följer några frågor att reflektera över:
* Vad är det att vara människa?
* Hur och till vad har livet uppkommit?
* Varför är jag här och har mitt liv en mening?
* Hur hör jag samman med andra människor?
* Vad måste jag ha i mitt liv och vad kan jag vara utan?
* Vad hör hemma i centrum och vad i periferin av mitt liv?
* Hur mycket kan vi förstå och när måste vi släppa taget och överlämna oss i tillit till att det finns en mening i det som sker som är bortom vår fattningsförmåga?

Tänkvärt

"Jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. Jag är ju någonting, eller hur? Jag är ett barn."
Erik, 6 år

lördag 27 mars 2010

Earth hour

I kväll, lördagen den 27 mars 2010 klockan 20.30 - 21.20, genomförs världens största klimatmanifestation. Genom en enkel handling – att släcka ljuset under en timme – visar du ditt stöd för klimatet och uppmanar samtidigt världens makthavare att agera i klimatfrågan. Tänd ett ljus och delta i Earth Hour – var en del av lösningen för en ljusare framtid!

onsdag 24 mars 2010

Avspänning!



Fem bra anledningar till avspänning:
*Grundspänningen. Alltför många går omkring och spänner fler muskler än vad som är nödvändigt för det de gör. Utan att ens vara medvetna om det. Det här gör att du i förlängningen töms på energi, blir trött och orkeslös. Regelbunden avslappningsträning sänker din grundspänning till normalnivå och kropp och sinne får chans till återhämtning.

*Självpåverkan. Avslappning är också grunden i mental träning med vars hjälp du kan ändra ditt liv genom att jobba med tankar och inre bilder som ger dig det du vill ha. Under det avslappnade tillståndet är du mer mottaglig för nya tankar och kan lätt påverka dig själv för att ta dig dit du vill.

*Hälsan. Om huvudvärk, muskelvärk, återkommande förkylningar och trötthet är sådant som tillhör din vardag kan du säga adjö till dessa åkommor. På sikt stärker avslappningsträningen immunförsvaret vilket ger kroppen en bättre läkningsförmåga. Avslappningsträningen löser dessutom både fysiska och psykiska spänningar.

*Inre balans. Avslappningen hjälper dig att hitta din inre balans, du tänker klarare och får mer energi. När du känner att du kan styra över din kropp och medvetet påverka dig själv på ett djupare plan kan du också hantera det som händer i ditt liv på ett mer konstruktivt sätt. Du får en större medvetenhet om det egna jaget och får bättre självinsikt, ser dina möjligheter tydligare och blir känsligare för kroppens signaler.

*Sömnen. Avslappningsträningen hjälper dig att landa skönt i sängen. Regelbunden avslappning gör att din sömn blir bättre, kommer fortare och att du vaknar mer utvilad

måndag 22 mars 2010

Vårt värde


En tusenlapp är lika mycket värd ovsett om den är ny och fin eller om den är skrynklig, smutsig och trasig. Det är samma sak med människor. Vi har alla samma rätt och samma värde, oavsett utsida.

Låg självkänsla och stark fostran i Jantelagen kan göra att vi ibland tvekar över vårt värde, att gå vår egen väg eller tillgodose våra behov och rättigheter. Det är viktigt att komma ihåg att ingen kan egentligen ta vårt värde ifrån oss - om vi inte själva gör det genom att betrakta oss som mindre värda.

Som tur är så går det alldeles utmäkt att arbeta på att öka sin självkänsla. Att se och känna sitt eget värde, som den vi är, oavsett prestation eller yttre företeelser. Att se och acceptera oss själva som de vi är, i vår helhet, med både bra och mindre bra sidor. Att bekräfta oss själva och våra personliga egenskaper och kvaliteér, att tillgodose våra egna behov och sätta gränser kring vår person. Att öva på tacksamhet och att fokusera på både våra egna och livets ljusa sidor. Och framför allt lyssna till vårt inre visa jag.

Vi är de vi är, varken mer eller mindre och vi har alla rätt till ett bra liv!